German 1788-1812 He received his earliest training from his father, the painter Johann Georg Pforr (1745-98), and his uncle, the art professor and first inspector of the painting gallery in Kassel, Johann Heinrich Tischbein the younger (1742-1808). In 1805 he became a student at the Akademie der Bildenden Kenste in Vienna, which was dominated by the severe Neo-classicism of its director, Heinrich Feger; he was taught by Hubert Maurer (1738-1818), Franz Cauzig (1762-1828) and Johann Martin Fischer. During the war with France in 1805, Pforr volunteered as a guard in the Vienna militia. He suffered a nervous breakdown, brought on by the conflict between his passionate longing for a contemplative life and a desire to see military action. He probably turned to religion to help sustain his mental equilibrium. In 1806 he resumed his academic studies and, believing himself destined to become a battle painter, made numerous drawings of historical battles, for example his still schoolish and baroquely composed Wallenstein in the Battle of L?tzen (1806; Frankfurt am Main, Stedel. Kstinst. & St?dt. Gal.). However, it was not until 1807, with Drawing with Twelve Travel Sketches (Frankfurt am Main, Stadt- & Ubib.), that he first began to overcome his beginner style and to develop his own. This resulted in reduced detail, simplified continuous contours, a structuring by means of planar rather than illusionistic criteria, a new clarity of vision and a chastened balance between nature and artistic conception.   Related Paintings of Franz Pforr :. | St George and the Dragon | Shulamit and Maria | The Entry of Emperor Rudolf of Habsburg into Basle | Einzug Kaiser Rudolfs von Habsburg in Basel 1273 | Shulamit and Mary (mk22) |
Related Artists:
Isaac Levitan
Russia.1844-1927
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Amaury-Duval, Eugene-Emmanuel
French Academic Painter, 1808-1885